lördag 28 oktober 2017

S syn på utbildningsnämndens budget

Socialdemokraternas kommentar till utbildningsnämndens budget 2018.

För att få en rättvisande bild av en budget, bör den läsas utifrån flera perspektiv. Inte bara med fokus på faktiska siffror utan framför allt med fokus på vad politiken vill åstadkomma med hjälp av budgeten.

Historiskt sett har inte budgetarbetet i Lysekils kommun varit synkroniserat med de politiska målen. Genom den nya styrmodell, som infördes förra året, finns däremot nu en tydlig koppling mellan uppsatta mål och resultat vilket skapar nya förutsättningar för nämnden att följa upp verksamheten.
I underlaget till utbildningsnämnden fick vi fem olika utvecklingsmål. Nämnden valde att lägga till ytterligare ett utvecklingsmål.

Den nya styrmodellen gör att nämnderna redan innan sommaren tilldelas ekonomiska ramar av kommunfullmäktige och inte som förr i oktober/november ibland in i december. Som resultat av detta kan nämnderna nu tidigarelägga den interna budgeten till verksamheterna samt presentera budget senast sista oktober. Syftet med detta är att underlätta för kommunens olika verksamheter att planera sin verksamhet utifrån givna förutsättningar. För att forma budgeten har nämnden under året haft olika dialogmöten med verksamheterna. Utöver detta har vi socialdemokrater via vårt facklig-politiska utskott haft dialog med de fackliga organisationerna.


Till det politiska innehållet

Inför 2017 ökades stöden till studieförbund och till barnkultur.
2018 blir det andra året i rad där nämnden utökar stödet till kommunens olika kulturföreningar och utöver detta tillförs 300 000 kronor till musikskolan. Ett område som i Lysekils kommun de senaste åren varit underprioriterat.
Med dessa beslut minskar skillnaden i anslag till kulturområdet med jämförbara kommuner.
Inför budgetförhandlingarna lyfte Socialdemokraterna fram frågan om förstärkta ekonomiska resurser riktade till musikverksamhet för barn och ungdomar. Utöver det som musikskolan erbjuder finns replokaler i Lysekils Folkets hus samt på fritidsgården Borgen på Gullmarsborg där även en danslokal finns, som skall upprustas.
Fler insatser måste genomföras för att förbättra kultur och fritidslivet för kommunens invånare. Därför är ett av de sex utvecklingsmålen att ta fram en kultur- och fritidspolitiskt plan. En beredningsgrupp bestående av politiker och tjänstemän är redan tillsatt och har redan nu tagit fram ett första utkast. Under november kommer två dialogträffar att hållas tillsammans med föreningar inom kultur- och fritidsområdet dit även allmänheten bjuds in. Vi kommer även att komplettera dessa dialogmöten med en enkätundersökning.
Resultatet av detta kommer att vägas in i kommande kultur- och fritidsstrategi. Detta blir sedan en viktig del i en framtida plan för arbetet med kultur och fritid i Lysekil. Planen är planerad att antas i utbildningsnämnden i början av 2018.

Andra utvecklingsmål för 2018 är att fokusera på problematiken med skolfrånvaro samt att utarbeta en plan för kompetensförsörjning.
Vår utmaning blir då att i högre grad attrahera behörig personal till verksamheterna för att kunna uppnå utvecklingsmålet att Lysekils kommun ska kvalificera sig till ”topp 50” bland skolkommuner.

Vi har också i nämnden lyft fram ett utvecklingsmål kring arbetet mot droger och alkohol. Vi vet att mängder av personer gör bra insatser inom detta område men vi politiker måste också ta vårt ansvar. För att åstadkomma en förändring krävs ett gemensamt ansvarstagande – först då kan vi skapa förändring.

Från Socialdemokraternas sida gläds vi åt att utbildningsnämndens samtliga politiker är eniga om nämndens budget för 2018. Ett tack till personalen i verksamheten som jobbat fram underlaget till budgeten.
Ett tack till de fackliga organisationer som bidragit med konstruktiva synpunkter

Anders C Nilsson (S)
Gruppledare i utbildningsnämnden



- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 19 oktober 2017

Till Lysekilspartiet, Sverigedemokraterna, vänsterpartiet och kommunistpartiet i Lysekil.

I Lysekil hanteras inte motioner på ett korrekt sätt. I Lysekil har motioner skrivit under av partiorganisationen fast de är bara ledamöter i kommunfullmäktige som få lägga motioner eller tjänstgörande ersättare få lägga en motion. De finns fleras motioner där en person sitter i fullmäktige men övriga är inte ordinarie i fullmäktige eller ens är ersättare i fullmäktige som skrivit på bakom motionen. Något som kommunfullmäktige inte få acceptera.

För att dubbel checka om jag ha uppfattat rätt mailade jag SKL förbundsjurist angående hur motioner får hanteras. Utöver mailet har jag även läst på i kommunallagen.

Mina frågor
" Hej!
Har några frågor om interpellationer och motioner.

Har en politiker som icke är kommunfullmäktige politiker rätt att ställa en interpellation?

Kan personer som ej sitter i kommunfullmäktige lägga en motion? Om exp tre personer skriver en motion där bara en av de sitter i kommunfullmäktige. Där en personer är ersättare i kommunfullmäktige. Där den tredje inte ens är ersättare i fullmäktige. Kan då alla motionärer stå bakom motionen då?

Mvh
Anders"

Staffan jurist på SKL svar

"Personen är alltså varken ledamot eller ersättare i fullmäktige. Fråga 1. Nej Fråga 2 Nej . Ledamot kan alltid ge in en motion. En ersättare i fullmäktige får endast lämna in en motion när hen tjänstgör i fullmäktige, aldrig annars, dvs inte när man bara är närvarande utan att tjänstgöra. Den som varken är ersättare eller ledamot, nej aldrig. Det som händer i ditt exempel är sannolikt att eftersom en person var behörig, så kommer motionen att anses vara från ledamoten och handläggas , de övriga namnen anses obefintliga.


Staffan Wikell
förbundsjurist
Avdelningen för juridik
Sveriges Kommuner och landsting"

tisdag 24 januari 2017

Gränsöverskridande samarbeten med barn och unga i fokus

Här kommer en av mina två texter som jag förra veckan publicerade i Lysekils S-förening medlemsbrev.



"Gränsöverskridande samarbeten med barn och unga i fokus

Det är ingen hemlighet att jag ibland känt viss frustration över att samarbetet mellan olika förvaltningar och enheter inte fungerar tillfredsställande. När jag i somras läste i tidningen om "Vattenkrig på Badhusberget" som anordnades av "Ung i Lysekil" blev jag glad.
Under namnet ”Ung i Lysekil” anordnades i somras flera aktiviteter för barn och unga. Detta är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen och socialförvaltningens olika enheter.
Under sommaren har ”Familjens hus” på Badhusberget fungerat som en vikarierande fritidsgård istället för kommunens centrala fritidsgård ”Borgen” på Gullmarsborg. Dessa verksamheter tillsammans med fältassistenterna fanns inte tidigare i kommunen när vi tog över, utan är resultatet av en målmedveten politisk satsning för att göra Lysekil bättre för barn och unga. Stort tack till all duktig personal inom utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen som tillsammans med andra organisationen skapade meningsfulla aktiviteter.

Det skrivs och pratas om höga kostnaderna för socialnämndens områden, men här måste också utbildningsnämnden ta på sig ett ansvar. Här tänker jag framför allt på att skapa goda förutsättningar för barn och unga så att de inte hamnar galet i vårt samhälle. Tillsammans med personal inom förskola, skola och fritidsgårdar samt genom att ta vara på ideella krafter inom föreningsliv och organisationer har vi en möjlighet att åstadkomma en kreativ miljö för våra barn och unga. Vi som politiker kan fatta mängder av beslut för att barn och unga ska hamna rätt, men det kräver gränsöverskridande samarbeten, något som vi kan ge förutsättningar för i vår kommun.

Gruppledare i utbildningsnämnden, Anders C Nilsson"


tisdag 17 januari 2017

Våga prata om våld i nära relationer

I måndag var jag på studiebesök hos VKV- Västra Götalandsregionens
​​Kompetenscentrum om våld i nära relationer.

Varför besökte jag VKV? Och vad är VKV för något?


I somras när jag en kväll satt och grubblade på min balkong om vad jag skulle ha min blogg till och vilka verksamheter som jag ha politiskt ansvarig för som jag vill lyfta upp. Bland de första som kom upp i huvudet var när jag med styrelse för beställd primärvård besökte VKV. Ett besök som efteråt gav mig massa reflektioner kring.

Att de så vanligt med våld i nära relationer!
Att våld i en nära relation behöver inte bara är olika typer fysisk våld utan även vara psykiskt våld! I mitt huvud har jag mest tänkt att folk på olika arbetsplatser kan folk bli mobbad och hemma riskera bli fysiskt misshandlad.
Att när folk är sjukskrivna kan de bero på de är utsatt för våld i nära relation.
Att det pratas alldeles för lite om detta.

Detta va fyra saker som ha satt sig fast i mitt huvud. Allt från när man träffa ungdomar på gymnasiet och de berättar de är rädda för bli misshandlad på stan oberoende om de bor i Göteborg eller mindre stad. Så har jag tänkt rent statiskt sätt så ha några av elever sitter prata med upplevt våld i nära relation. Men jag har aldrig upplevt att någon elev sakt, "jag är rädd för vara hemma".


Vad är VKV? Så här står det på hemsidan
"VKV är Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. VKV är ett kompetenscentrum som samlar, skapar och sprider kunskap. Vi är till för hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen.
Vad gör VKV?
VKV utbildar målgruppen hälso- och sjukvårdens 43 000 anställda inom ämnet våld i nära relationer, mäns våld mot kvinnor och sexuella övergrepp.
Vi utbildar studenter vid de högskoleprogram som leder fram till yrken inom vården. Vi forskar med nära anknytning till den kliniska verksamheten samt sprider forskningsresultat.
Vi driver utvecklingsprojekt om metoder och samverkan som ska leda till ett bättre bemötande och bättre omhändertagande av patienter utsatta för våld i nära relationer och sexuella övergrepp."


Om själva besöket
Utöver jag så va de fem tjänstemän från VKV och två från Värmland landsting som vad där på studiebesök för se hur västra Götaland jobbar med dessa frågor. Det var intressant att höra hur Värmland kontra Västra Götaland jobbar och de olika utmaningarna som finns. Att försöka skriva ihop en bra text om besöket så inse jag de finns mycket bättre formuleringar på hemsidan http://www.valdinararelationer.se/vkv

Där kan man läsa om olika forskning projekt och statistik och hur du gå till vägan om du upplever våld i nära relation.

Lite olika utdrag från hemsidan

"Våldet i siffror
Det vanligaste våldet är mäns våld mot kvinnor i heterosexuella parrelationer. Mer än var tredje kvinna i Sverige har någon gång utsatts för våld eller hot om våld någon gång i en parrelation.
Under 2011 anmäldes 22800 fall misshandel mot kvinna från en bekant person, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå). Men mörkertalet är stort. Enligt Brå:s uppskattningar anmäls bara var femte fall av misshandel till polisen.
Varje år dör cirka 100 personer i Sverige efter dödligt våld. Ett 30-tal av dessa är kvinnor. Cirka 16-17 av dessa beror på våld i nära relationer.
Var tionde barn i Sverige har upplevt våld mot närstående i hemmet. Cirka hälften av dem utvecklar allvarliga bestående men. Kommitten mot barnmisshandel SOU 2001:72/ATV Norge
Brottet Grov kvinnofridskränkning är nytt i brottsbalken sedan 1998. År 2007 anmäldes drygt 2500 fall av grov kvinnofridskränkning.
 
För mer info läs på Brottsförebyggande rådets hemsida http://www.bra.se/extra/news/?module_instance=2&id=37"