Till att börja med, "politik är vilja att förändra", ett klassiskt citat av Olof Palme.
Socialdemokraterna grundades en gång i tiden av fackrörelsen för att kunna påverka medlemmarnas vardag på och utanför arbetet. Det är inget som vi Socialdemokrater i Lysekil ”skäms” för. Utspel från ordförande i Moderaterna i Lysekil tidigare och nu senast i kommunfullmäktige från Lysekilspartiets kommunalrådskandidat Ronald Rombrant har kritiserat att vi lyssnar på ett fackförbund.
För socialdemokraterna är facklig-politisk samverkan en viktigt del i vårt arbete. Av partiets styrelse i Lysekil har samtliga facklig bakgrund. Alla har inte bakgrund i LO förbund eller är aktiva nu. Däremot vet alla om vilka kunskaper de fackliga företrädarna sitter på. I en styrelse är man inte alltid överens, utan man kämpar för olika saker. Därför är det inget problem med att folk också är företrädare för andra organisationer.
Utöver en styrelse med fackligt aktiv bakgrund bedriver S i Lysekil sen tre år sedan en facklig-politisk samverkan där vi bjuder in fackförbund för dialog, i syfte att S ska fånga upp olika synpunkter.
En del frågor har vi tagit med oss och drivit vidare, med en del andra har vi inte gjort det ännu. Utskottet har varit en del i framtagandet av S Lysekils valmanifest och frågor som S drivit i kommunens budgetarbete.
Utöver möten så finns en dialog mellan partiet och fackförbunden om vad som är på gång. Fackliga utskottets medlemmar behöver inte vara medlemmar i partiet utan företräder sina fackförbund, vilka är: Kommunal, IF Metall, Byggnads, Fastighet, Transport, Lärarförbundet, Vision och GS-facket.
Anders C Nilsson
Facklig ledare i socialdemokraterna Lyseki
torsdag 28 juni 2018
torsdag 21 juni 2018
Inga stora skillnader i budgeten om man tro LP?
Vill här ge min bild av hur kommunens budget skillnader mellan Lysekilspartitet och socialdemokraterna ihop med Liberalernas budgetförslag som gick igenom tackvare stöd av Vänsterpartiet, KD men även slut stöd av M. De två LP (Lysekilspartiet och Lysekilsposten) förmedla ut liten skillnad. Något jag icke delar.
Titta vi på det ekonomiska överskottet mellan alternativen är de litet. För mig är en budget mer än bara siffror. Som regionpolitiker har jag haft möjlighet att få kontakter och jämföra med andra kommuner hur situationen ser ut. I de flesta kommuner går Socialnämnden regelbundet minus mot budget. De kommer socialnämnden göra i Lysekil 2018 och troligen 2019. Det bero på den typen av verksamhet där verksamhet svår att planera. Ett familje ärenden kan göra nämnden går från prognos på plus till minus. De finns verksamheter i alla nämnd områden som gärna vill ha en eller fler kollegor och få de möjlighet så anställs gärna fler. Att ge verksamheten mer pengar löser inte hanteringen av oväntade utgifter, utan kommunen måste ha en buffert att hantera det. Lysekilspartiet vill tillskjuta mer pengar till socialförvaltningen/nämnden till verksamhet som jag tolka de ingen extra buffert inom Socialnämnden. Detta innerbär att varken med socialdemokraterna eller Lysekilspartiet budget förslag ha man någon större utrymme att hantera oväntade budgeterade utgifter.
Går en kommun minus har kommunen 3 år på sig att ta ikapp hela underskottet. De kan låta långtid men de är inte lätt i verkligheten och därför måste de finnas buffert i kommunens budget för inte få en ryckig verksamhet. Så du ena året få öka elevgrupperna och slå ihop klasser för hålla ekonomin för året där på slå i sär grupperna för bilda mindre grupper. Sen år tre igen slå i särgrupperna för skapa större grupper. Detta inte bra för verksamheterna. Lysekilspartiet ge mer pengar till socialnämnden men inte i de siffror som man kan tolka. All verksamhet får 0,9% nedskärning inklusive socialnämnden som gör man ta 7 miljoner från verksamheterna. Efter de fördela de ut pengarna till verksamheter.
Den stora budget skillnaden utöver socialnämnden är kommunstyrelsen. Utöver de få 0,9% i nedskärningar som ge 1.3 miljoner, plocka de kommunstyrelsen centrala 2 miljoner till utvecklingsområde som finansera olika tillfälliga satsningar och insatser som kan behövas göra under ett år där inte allt är planerat. En vistmål buffertkonto. Utöver de skulle man ta 3 miljoner från frivilliga avgifter och taxor hur de skulle få ihop de pengarna fick jag inget vettigt svar på Kommunfullmäktige. I Lysekilspartiet budget ha man här nu plockat 6,3 miljoner utan riktigt veta vad man ta de från. Kolla man kommunstyrelsen verksamhet områden är de mycket verksamhet som gå ut på stödja andra nämnder verksamhet. De kan ju höja internhyran eller städ och kost kostnaden till nämnderna så att utbildningsnämnden och socialnämnden så att dessa nämnder få skära mer i verksamheten för finansera intern flyttade av kostnaden. Hur de ska få ihop detta vet jag inte. Då har jag seriös försökt förstå. Som jag ser det leder de till att kommunstyrelsen bara kommer gå minus och deras buffert för sätta in åtgärder för hjälpa övriga nämnder och bolag försvinner. Samt de vill pausa arbetet med utvecklingsområden. De skriver motioner och ta politiska poäng om bilavgifter inte borde finnas delar av året samtidigt som de lägger förslag på avgifter och taxor ska höjas med 3 miljoner. De rimmar inte riktigt i min väld.
De skriver motion om sommarjobb (feriejobb), men ta bort pengarna som finansera sommarjobben samt skär på AME som jobbar mot de som är arbetslösa. Om man vill ha sommarjobbare så få man ju finansera det också och inte bara gå ut i Lysekilsposten och ta politiska poäng.
En annan fråga kring hur man ta ekonomi på allvar eller ej. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat flytta till nästa år verksamhet från kommunstyrelsen till byggnadsnämnden som exempel ansvaret för kosten, fastigheter mm. De kan man ha olika åsikter om. De säger jag inget om. Jag personligen har drivit den förändringen så kommunstyrelsen kan fokusera på deras huvuduppgifter. Problem med att vara byggnadsnämnden och godkänner förändringar av mark och fastigheter är ju när nämnden ska av sig själv fråga om kommunens egen fastighet får ändras i innehåll. De blir lite jäv. Därför har man infört en jävsnämnd som hantera frågor som rör kommunens egna fastighet mm. Den räknas vara inne 3-4 gånger per år och kosta runt 10 000 har tjänstemän beräknas till. Lysekilspartiet är emot flytten av verksamhet från kommunstyrelsen till byggnadsnämnden och bilda samhällsbyggnadsnämnden och jävsnämnden. Att slippa göra denna förändring påstå de spara 1 miljon samt de vill ha 6 mindre politiker i byggnadsnämnden. Hur de få ihop den summan fattar ej jag heller. Fick inget svar på kommunfullmäktige heller. En politiker får för ett möte två olika typer av ersättningar eventuell förlorade arbetsförtjänst, resekostnaden till mötet samt ett mötes arvode. Som basera på om de är över eller under 4 timmar. Kan inte mötesarvodet i huvudet. Men för räkna möten är över 4 timmar och vi avrunda arvodet uppåt för lättare att räkna bli 1000kr. Sen räkna vi alla 6 personer ha hyfsad lön och få förlorad arbetsförtjänst täckning på 3000kr per tillfälle. Alltså varje individ kosta då 4000kr alltså 24 000kr per mötestillfälle. Byggnadsnämnden har i år 8 möten så om vi gångar 8x24 000= 192 000. Möteshandlingar går digitalt. Så när jag ta i få jag kostnaden till 0,2 miljoner och inte ens i närheten av 1 miljon. Kolla vi de som är kommunpolitiker är de ofta pensionär som inte ha någon förlorade arbetsförtjänst eller personer som jobba med lågavlönade yrken och ha möjlighet att komma i loss från jobbet för gå på möte.
Ett argument va mindre tid för tjänstemän att föredra ärenden och på det sättet minska kostnaden. Det argument köper jag ej. De ta ju lika mycket tid för tjänstemän föredra de på kommunstyrelsen idag som om de gör de i en samhällsbyggnadsnämnd.
Så med Lysekilspartiet budget så skulle både socialnämnden och kommunstyrelsen efter 2019 gå minus. Med socialdemokraterna budget riskera bara socialnämnden.
Vad S vill med sin budget är tidigare känt. Men lite upprepning 4,2 miljoner till förebyggande verksamhet samt införa barnomsorg på obekväm arbetstid. 5 miljoner till socialnämnden. Införa heltider i kommunen och öka samarbete med idéburna sektorn som studieförbund, kyrkor och idrottsföreningar mm.
Titta vi på det ekonomiska överskottet mellan alternativen är de litet. För mig är en budget mer än bara siffror. Som regionpolitiker har jag haft möjlighet att få kontakter och jämföra med andra kommuner hur situationen ser ut. I de flesta kommuner går Socialnämnden regelbundet minus mot budget. De kommer socialnämnden göra i Lysekil 2018 och troligen 2019. Det bero på den typen av verksamhet där verksamhet svår att planera. Ett familje ärenden kan göra nämnden går från prognos på plus till minus. De finns verksamheter i alla nämnd områden som gärna vill ha en eller fler kollegor och få de möjlighet så anställs gärna fler. Att ge verksamheten mer pengar löser inte hanteringen av oväntade utgifter, utan kommunen måste ha en buffert att hantera det. Lysekilspartiet vill tillskjuta mer pengar till socialförvaltningen/nämnden till verksamhet som jag tolka de ingen extra buffert inom Socialnämnden. Detta innerbär att varken med socialdemokraterna eller Lysekilspartiet budget förslag ha man någon större utrymme att hantera oväntade budgeterade utgifter.
Går en kommun minus har kommunen 3 år på sig att ta ikapp hela underskottet. De kan låta långtid men de är inte lätt i verkligheten och därför måste de finnas buffert i kommunens budget för inte få en ryckig verksamhet. Så du ena året få öka elevgrupperna och slå ihop klasser för hålla ekonomin för året där på slå i sär grupperna för bilda mindre grupper. Sen år tre igen slå i särgrupperna för skapa större grupper. Detta inte bra för verksamheterna. Lysekilspartiet ge mer pengar till socialnämnden men inte i de siffror som man kan tolka. All verksamhet får 0,9% nedskärning inklusive socialnämnden som gör man ta 7 miljoner från verksamheterna. Efter de fördela de ut pengarna till verksamheter.
Den stora budget skillnaden utöver socialnämnden är kommunstyrelsen. Utöver de få 0,9% i nedskärningar som ge 1.3 miljoner, plocka de kommunstyrelsen centrala 2 miljoner till utvecklingsområde som finansera olika tillfälliga satsningar och insatser som kan behövas göra under ett år där inte allt är planerat. En vistmål buffertkonto. Utöver de skulle man ta 3 miljoner från frivilliga avgifter och taxor hur de skulle få ihop de pengarna fick jag inget vettigt svar på Kommunfullmäktige. I Lysekilspartiet budget ha man här nu plockat 6,3 miljoner utan riktigt veta vad man ta de från. Kolla man kommunstyrelsen verksamhet områden är de mycket verksamhet som gå ut på stödja andra nämnder verksamhet. De kan ju höja internhyran eller städ och kost kostnaden till nämnderna så att utbildningsnämnden och socialnämnden så att dessa nämnder få skära mer i verksamheten för finansera intern flyttade av kostnaden. Hur de ska få ihop detta vet jag inte. Då har jag seriös försökt förstå. Som jag ser det leder de till att kommunstyrelsen bara kommer gå minus och deras buffert för sätta in åtgärder för hjälpa övriga nämnder och bolag försvinner. Samt de vill pausa arbetet med utvecklingsområden. De skriver motioner och ta politiska poäng om bilavgifter inte borde finnas delar av året samtidigt som de lägger förslag på avgifter och taxor ska höjas med 3 miljoner. De rimmar inte riktigt i min väld.
De skriver motion om sommarjobb (feriejobb), men ta bort pengarna som finansera sommarjobben samt skär på AME som jobbar mot de som är arbetslösa. Om man vill ha sommarjobbare så få man ju finansera det också och inte bara gå ut i Lysekilsposten och ta politiska poäng.
En annan fråga kring hur man ta ekonomi på allvar eller ej. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat flytta till nästa år verksamhet från kommunstyrelsen till byggnadsnämnden som exempel ansvaret för kosten, fastigheter mm. De kan man ha olika åsikter om. De säger jag inget om. Jag personligen har drivit den förändringen så kommunstyrelsen kan fokusera på deras huvuduppgifter. Problem med att vara byggnadsnämnden och godkänner förändringar av mark och fastigheter är ju när nämnden ska av sig själv fråga om kommunens egen fastighet får ändras i innehåll. De blir lite jäv. Därför har man infört en jävsnämnd som hantera frågor som rör kommunens egna fastighet mm. Den räknas vara inne 3-4 gånger per år och kosta runt 10 000 har tjänstemän beräknas till. Lysekilspartiet är emot flytten av verksamhet från kommunstyrelsen till byggnadsnämnden och bilda samhällsbyggnadsnämnden och jävsnämnden. Att slippa göra denna förändring påstå de spara 1 miljon samt de vill ha 6 mindre politiker i byggnadsnämnden. Hur de få ihop den summan fattar ej jag heller. Fick inget svar på kommunfullmäktige heller. En politiker får för ett möte två olika typer av ersättningar eventuell förlorade arbetsförtjänst, resekostnaden till mötet samt ett mötes arvode. Som basera på om de är över eller under 4 timmar. Kan inte mötesarvodet i huvudet. Men för räkna möten är över 4 timmar och vi avrunda arvodet uppåt för lättare att räkna bli 1000kr. Sen räkna vi alla 6 personer ha hyfsad lön och få förlorad arbetsförtjänst täckning på 3000kr per tillfälle. Alltså varje individ kosta då 4000kr alltså 24 000kr per mötestillfälle. Byggnadsnämnden har i år 8 möten så om vi gångar 8x24 000= 192 000. Möteshandlingar går digitalt. Så när jag ta i få jag kostnaden till 0,2 miljoner och inte ens i närheten av 1 miljon. Kolla vi de som är kommunpolitiker är de ofta pensionär som inte ha någon förlorade arbetsförtjänst eller personer som jobba med lågavlönade yrken och ha möjlighet att komma i loss från jobbet för gå på möte.
Ett argument va mindre tid för tjänstemän att föredra ärenden och på det sättet minska kostnaden. Det argument köper jag ej. De ta ju lika mycket tid för tjänstemän föredra de på kommunstyrelsen idag som om de gör de i en samhällsbyggnadsnämnd.
Så med Lysekilspartiet budget så skulle både socialnämnden och kommunstyrelsen efter 2019 gå minus. Med socialdemokraterna budget riskera bara socialnämnden.
Vad S vill med sin budget är tidigare känt. Men lite upprepning 4,2 miljoner till förebyggande verksamhet samt införa barnomsorg på obekväm arbetstid. 5 miljoner till socialnämnden. Införa heltider i kommunen och öka samarbete med idéburna sektorn som studieförbund, kyrkor och idrottsföreningar mm.
söndag 17 juni 2018
Därför är jag politiskt aktiv
Ska med detta inlägget förklara varför jag är politiskt aktiv och varför jag ibland fundera om de är värt det.
Men förstå varför man är blev aktiv och var en bakomliggande orsak till jag blev aktiv och vad jag gjorde innan.
3 november 1992 behandlade dåvarande skolstyrelsen (nuvarande utbildningsnämnden) en skrivelse från mina föräldrar att kommunen inte erbjud taltränings hjälp för barn som började skolan. Något de ansåg var fel. Innan hade jag gått en av Sveriges första förskolor (dagis på den tiden) som var inriktad på talsvårigheter.
Min talsvårigheterna och min dyslexi har stor del format mig till den jag är samt ett intresse för olika sporter som jag utövade fram till 2002, då jag istället börja med politik. Efterhållit på med fotboll, short-track, innebandy, handboll, ishockey och segling. Gensam för dessa är jag tacksam att jag haft möjlighet att testa på dessa sporter och samtliga varit talanglös. Via sporten fick man inte bara uppleva matcher utan gemskapen runt om. Bägge mina föräldrar och min bror har agerat sig aktiv runt sporter antingen som kassör, ledare, tränare eller domare. Något som för mig känt mig givet man själv skall göra för bjuda tillbaka för alla vuxna som gjorde de möjligt för mig att vara sportsligt aktiv.
Ännu har jag inte valt att bli hjälpa till inom någon idrottsförening. Där emot följer jag flera lokala föreningar hur de går för dem. Är stolt över har flera av mina kusiner som gör jätte insatt för hålla upp föreningsliv i flera olika sporter.
Ställer mig ibland frågan vad har jag tillfört föreningslivet via min politiska aktivitet. Svaret blir olika till mig själv beroende på mitt humör.
Har sen början i politiken fokusera på två frågor "en meningsfullt fritid för barn och ungdomar" och "en skola för inkludering", sen har med år fler frågor kommit upp som tjänster som personal kan leva på, boende frågan osv.
Men vad menar jag med "meningsfullt fritid för barn och unga" och "en skola för inkludering". Om vi börja med de första så när jag gick på gymnasiet ansåg jag de fanns alldeles för lite att göra efter skolan att göra. Idag är de 14 år sedan jag gick ur gymnasiet och ställt mig frågan var har gjort åt det? Och när slutar man vara ungdom? Räknas 33 år som ungdom? Iallafall inte i riksförbund riktlinje. Har lagt energi på fritidsgård frågan, följa föreningarna blivit aktiv i studieförbundet ABF som just nu jobba för en stor musik satsning i Lysekil. Som jag snart hoppas går i hamn. Lite energi lagt mot Folket hus med.
"En skola för inkludering" handlar mycket av mina egna erfarenheter med dyslexi, talsvårigheter och utsatt för mobbing. Under högstadiet erbjöd skolan mig att ha en bärbar data som hjälp i skolarbetet. Att man som dyslektiker känner sig dom i huvudet i skolan vill man ju inte hela skolan skulle veta. Jag ville som knappt ensam elev på skolan springa runt med bärbar dator och visa för hela skolan hur döm man va. Grammatik nördar kommer kommer nog gå i taket av denna text. La väldig mycket tid på engelskan men klarade aldrig av få godkänt på högstadiet. Fastän skolan gjorde extra insatser mot mig. Föräldrarna skickade mig på två sommarlov i rad i några veckor till England på språkresa. Mamma gjorde så gott hon kunde med hjälpa mig med skolarbete. Ändå lyckades inte jag med godkänt i engelskan på högstadiet men på gymnasiet lyckades jag med minsta marginal. Min svenska började gå framåt när jag på gymnasiet fick hjälp av specialpedagog i Gunilla Dahlqvist som gav mig knep i hur jag skulle tänka när jag skriver och läser. Detta har format mig att jag mig att jag tycker skolan har ett ansvar i se till läxhjälp finns, personal som kan hjälpa elever hittar nycklar i att förstå hur man ska tänka när man skriver, läser eller räkna matte. Även stå för att de viktigt att skolan ha digitala hjälpmedel som alla elever kan använda samtidigt så ingen hängs ut.
1-1 satsningen (en data eller läsplatta till varje elev) när de infördes i grundskolan i Lysekil var inte alla politiker helt för den satsningen från början och där har jag tagit strid.
När nämnden 2013 skulle ta beslut om nedskärningar inom verksamheten inför 2014 var de nära att tjänsten som jobbar med barn och unga talsvårigheter skulle bort. Fanns flera som föreslog den tjänsten skulle bort och tyckte vi politiker skulle acceptera det för att skydda andra verksamheter. Något jag var tydlig med att jag inte klara av att ta bort den tjänsten. Jag vet hur illa man mår när man märker folk inte hör vad man säger och olika effekter som blir av de med utanförskap och mobbing. Inte en ända lärare eller förälder eller invånare hörde av sig under 2013 för argumentera tjänsten skulle kvar. Jag var riktigt besviken på att ingen hörde av sig om det men andra områden hörde folk av sig. Hade inte jag suttit i nämnden och varit gruppledare för S så är jag övertygad att tjänsten hade försvunnit.
Som man kanske märkt i texten så till och från fundera jag på hur mycket av ens politiska åsikter har man fått gehör för eller skulle man på något annat sätt lägga energin på för påverka de frågor. Ännu är politiken den arenan där jag mest kan påverka utvecklingen för de frågor jag brinner för.
Sen finns de andra frågor som man ibland fundera om det är värt det. Att enskilda individer kan bli missnöjda med beslut man ta och utrycker sig på ett olämpligt sätt kan jag ta. Men när media vinklar artiklar på ett felaktigt sätt och utlämnar delar av information för få rubriker och man hängs ut och framstå som en idiot, detta gilla jag ej. Har efter en krönika i en tidningen som konsekvenser hände mig saker efteråt och tvingades mig för 4 år sedan vara i kontakt med polisen och kommunens säkerhetsanordare för diskutera min egen säkerhet.
Är de värt att bli uthängd av media när de utlämnar information till invånarna bara för att kunna vinklar artiklarna negativ.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Men förstå varför man är blev aktiv och var en bakomliggande orsak till jag blev aktiv och vad jag gjorde innan.
3 november 1992 behandlade dåvarande skolstyrelsen (nuvarande utbildningsnämnden) en skrivelse från mina föräldrar att kommunen inte erbjud taltränings hjälp för barn som började skolan. Något de ansåg var fel. Innan hade jag gått en av Sveriges första förskolor (dagis på den tiden) som var inriktad på talsvårigheter.
Min talsvårigheterna och min dyslexi har stor del format mig till den jag är samt ett intresse för olika sporter som jag utövade fram till 2002, då jag istället börja med politik. Efterhållit på med fotboll, short-track, innebandy, handboll, ishockey och segling. Gensam för dessa är jag tacksam att jag haft möjlighet att testa på dessa sporter och samtliga varit talanglös. Via sporten fick man inte bara uppleva matcher utan gemskapen runt om. Bägge mina föräldrar och min bror har agerat sig aktiv runt sporter antingen som kassör, ledare, tränare eller domare. Något som för mig känt mig givet man själv skall göra för bjuda tillbaka för alla vuxna som gjorde de möjligt för mig att vara sportsligt aktiv.
Ännu har jag inte valt att bli hjälpa till inom någon idrottsförening. Där emot följer jag flera lokala föreningar hur de går för dem. Är stolt över har flera av mina kusiner som gör jätte insatt för hålla upp föreningsliv i flera olika sporter.
Ställer mig ibland frågan vad har jag tillfört föreningslivet via min politiska aktivitet. Svaret blir olika till mig själv beroende på mitt humör.
Har sen början i politiken fokusera på två frågor "en meningsfullt fritid för barn och ungdomar" och "en skola för inkludering", sen har med år fler frågor kommit upp som tjänster som personal kan leva på, boende frågan osv.
Men vad menar jag med "meningsfullt fritid för barn och unga" och "en skola för inkludering". Om vi börja med de första så när jag gick på gymnasiet ansåg jag de fanns alldeles för lite att göra efter skolan att göra. Idag är de 14 år sedan jag gick ur gymnasiet och ställt mig frågan var har gjort åt det? Och när slutar man vara ungdom? Räknas 33 år som ungdom? Iallafall inte i riksförbund riktlinje. Har lagt energi på fritidsgård frågan, följa föreningarna blivit aktiv i studieförbundet ABF som just nu jobba för en stor musik satsning i Lysekil. Som jag snart hoppas går i hamn. Lite energi lagt mot Folket hus med.
"En skola för inkludering" handlar mycket av mina egna erfarenheter med dyslexi, talsvårigheter och utsatt för mobbing. Under högstadiet erbjöd skolan mig att ha en bärbar data som hjälp i skolarbetet. Att man som dyslektiker känner sig dom i huvudet i skolan vill man ju inte hela skolan skulle veta. Jag ville som knappt ensam elev på skolan springa runt med bärbar dator och visa för hela skolan hur döm man va. Grammatik nördar kommer kommer nog gå i taket av denna text. La väldig mycket tid på engelskan men klarade aldrig av få godkänt på högstadiet. Fastän skolan gjorde extra insatser mot mig. Föräldrarna skickade mig på två sommarlov i rad i några veckor till England på språkresa. Mamma gjorde så gott hon kunde med hjälpa mig med skolarbete. Ändå lyckades inte jag med godkänt i engelskan på högstadiet men på gymnasiet lyckades jag med minsta marginal. Min svenska började gå framåt när jag på gymnasiet fick hjälp av specialpedagog i Gunilla Dahlqvist som gav mig knep i hur jag skulle tänka när jag skriver och läser. Detta har format mig att jag mig att jag tycker skolan har ett ansvar i se till läxhjälp finns, personal som kan hjälpa elever hittar nycklar i att förstå hur man ska tänka när man skriver, läser eller räkna matte. Även stå för att de viktigt att skolan ha digitala hjälpmedel som alla elever kan använda samtidigt så ingen hängs ut.
1-1 satsningen (en data eller läsplatta till varje elev) när de infördes i grundskolan i Lysekil var inte alla politiker helt för den satsningen från början och där har jag tagit strid.
När nämnden 2013 skulle ta beslut om nedskärningar inom verksamheten inför 2014 var de nära att tjänsten som jobbar med barn och unga talsvårigheter skulle bort. Fanns flera som föreslog den tjänsten skulle bort och tyckte vi politiker skulle acceptera det för att skydda andra verksamheter. Något jag var tydlig med att jag inte klara av att ta bort den tjänsten. Jag vet hur illa man mår när man märker folk inte hör vad man säger och olika effekter som blir av de med utanförskap och mobbing. Inte en ända lärare eller förälder eller invånare hörde av sig under 2013 för argumentera tjänsten skulle kvar. Jag var riktigt besviken på att ingen hörde av sig om det men andra områden hörde folk av sig. Hade inte jag suttit i nämnden och varit gruppledare för S så är jag övertygad att tjänsten hade försvunnit.
Som man kanske märkt i texten så till och från fundera jag på hur mycket av ens politiska åsikter har man fått gehör för eller skulle man på något annat sätt lägga energin på för påverka de frågor. Ännu är politiken den arenan där jag mest kan påverka utvecklingen för de frågor jag brinner för.
Sen finns de andra frågor som man ibland fundera om det är värt det. Att enskilda individer kan bli missnöjda med beslut man ta och utrycker sig på ett olämpligt sätt kan jag ta. Men när media vinklar artiklar på ett felaktigt sätt och utlämnar delar av information för få rubriker och man hängs ut och framstå som en idiot, detta gilla jag ej. Har efter en krönika i en tidningen som konsekvenser hände mig saker efteråt och tvingades mig för 4 år sedan vara i kontakt med polisen och kommunens säkerhetsanordare för diskutera min egen säkerhet.
Är de värt att bli uthängd av media när de utlämnar information till invånarna bara för att kunna vinklar artiklarna negativ.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)